Värderingsmodell
Haga Finans använder en överavkastningsmodell som är utvecklad av vår chefsanalytiker Tomas Hjelström. Tomas är Ekonomie Doktor och även verksam vid handelshögskolan i Stockholm.
Det som skiljer Haga Finans värderingsmodell från andra på marknaden är det använder en kortare historik (3 år) för att bättre spegla händelser som inträffat i närtid. Traditionella värderingsmodeller använder ofta en längre historik för att prognostisera framtida utveckling. Konkreta exempel som påverkat många företag i närtid är Corona pandemin, stigande räntor och inflation.
Haga Finans använder en standardiserad modell för företagsvärdering, vilket innebär att man får en direkt jämförbarhet mellan olika år. Nya värderingar kan genomföras i samband med att nya bokslut finns tillgängliga. Vid värderingen av ett företag ger en strukturerad värderingsmetod en mer tillförlitlig bedömning av företagets värde än om en sådan process inte används.
Överavkastningsmodell
Vår överavkastningsmodell fokuserar på företagets förmåga att generera värdeskapande vinster på kort och lång sikt. Modellen är härledd från en utdelningsdiskonteringsmodell och är helt jämförbar med traditionella kassaflödesbaserade modeller som utdelningsdiskonteringsmodellen eller fria kassaflödesmodellen.
Fördelen med Haga Finans värderingsmodell är att den direkt utnyttjar de nyckeltal för lönsamhet och tillväxt som vanligen används vid nyckeltalsanalys av företag. För att beräkna företagets värde använder vi oss av tre huvudkomponenter:
• Bokfört eget kapital vid värderingstidpunkten
• Värdeskapande vinster från värderingstidpunkten fram till värderingshorisonten.
• Ett beräknat horisontvärde som bygger på långsiktigt uthållig lönsamhet och tillväxt.
Bokfört eget kapital
Basen för värderingen är det bokförda egna kapitalet vid värderingstidpunkten. Detta beräknas utgående från eget kapital vid det senaste tillgängliga bokslutet inklusive den del av obeskattade reserver som kan betraktas som eget kapital.
Värdeskapande vinster
Värdeskapande vinster är de vinster som överstiger det avkastningskravet på eget kapital som gäller för branschen som företaget arbetar inom. Avkastningskravet på eget kapital uttrycks vanligen i procent och kan jämföras med den faktiska avkastningen på eget kapital. Om avkastningen på eget kapital är större än avkastningskravet skapas värdeökande vinster för företaget vilket påverkar värderingen positivt.
På motsvarande sätt skapas värdesänkande förluster om avkastningen på eget kapital är lägre än avkastningskravet.
Horisontvärde
Det beräknade horisontvärdet förutsätter att företaget har en långsiktigt uthållig lönsamhetsutveckling. Detta stadium uppnås när företaget har nått en stabil position på marknaden. Vi tillämpar ett horisontvärde vid värderingshorisonten (7 år) som överstiger värdet på eget kapital.
Detta förklaras av att modellen utgår ifrån att företaget kommer att leva vidare och att värderingen i redovisningen vanligen är lägre än marknadsvärdet. Horisontvärdet är baserat på bransch och bygger på forskningsresultat om långsiktiga övervärden i olika branscher. De värdeskapande vinsterna beräknas genom en uppskattning av framtida avkastning på eget kapital och framtida tillväxt i eget kapital.
Dessa skattningar bygger på företagets historik för de väsentliga variablerna. Avkastning antas följa en långsiktigt uthållig lönsamhetsutveckling. Överbryggning sker under en period som ligger i paritet med en normal konjunkturcykel. Detta mönster bygger på analyser av lönsamhetsutvecklingen för en stor mängd företag över lång tid.
Även tillväxten i eget kapital beräknas utifrån en historisk tillväxttakt. Tillväxten antas nå en långsiktig stabil nivå något tidigare än vad som gäller för lönsamheten. Även detta mönster bygger på analyser av en stor mängd företag över lång tid.